Jono Manson / Stars Enough To Guide Me

”detta album som jag verkligen rekommenderar” (hemifrån)

Författaren, producenten, artisten och låtskrivaren Juno Manson har släppt sitt tionde album, om jag räknat rätt. Stars Enough To Guide Me. Albumet är inspelat i Jonos egen ”the kitchen sink-studio i Santa Fe, New Mexico, USA. Detta är hans tredje album som jag har recenserat på www.musikbloggen67.se så därför ingen närmare presentation av artisten. De två tidigare albumen är The Slinght Variations 2016 och Silver Moon 2020. Jono säger sig vara mitt inne i en av sin de mest kreativa, produktiva perioder. På albumet finns en stor skara medmusikanter.

Jag har rosat hans två tidigare album och Juno Manson fortsätter i storstilad form även med detta album som jag verkligen rekommenderar. Jag har tyckt att Jono påminner om JOHN HIATT och GERRY RAFFERTY. Det är en jämförelse som står sig även denna gång.

Låtar att börja ,med; Nr1 Lights Go Out, Nr6 The Last Man Shot In The War, Nr9 Alone, Nr11 Late Bloomer.

Betyg 4 av 5

Dan Berglund / Liv och dikt

”så gläds jag av att han håller svensk vistradition levande”

Dan Berglunds sjunde album LIV OCH DIKT kom 2024-05-17. Dan är en svensk visdiktare som hållit fast vid svensk vistradition. Hans debutalbum EN JÄRNARBETARES VISOR kom 1975 som fick lysande recensioner. Det andra albumet DAN BERGLUND SJUNGER RUDOLF NILSEN kom 1977. Det tredje albumet DEN STORA MASKERADEN kom1979. Dan är född i Helsingfors men han och hans föräldrar flyttade Kristinehamn. Därefter till Göteborg. Hans skolgång fick ge vika för världslitteraturen och musiken, han skulle bli en ny BOB DYLAN eller LEONARD COHEN. Medverkande; Dan Berglund sång, Henrik - Cederblom – gitarrer, Harald Svensson – piano dragspel tramporgel, Viktor Turegård – bas, Lisen Rylander Löve – tenorsaxofon – Erik Bodin – trummor, Staffan Svensson – trumpet flygelhorn. Bengt Blomgren – gitarr. Dan har skrivit allt själv.

Dan Berglund var för mej en proggare och visdiktare med proletär anda. Efter att ha sett honom ”live” i Kristinehamns Folkets Park 1978 ,tror jag att det var, köpte jag hans album EN JÄRNARBETARES VISOR och DEN STORA MASKERADEN sedan försvann han. Jag tyckte att hans sång lät mycket likt Thorstein Bergman men visorna var betydligt vassare som Cornelis och Fred men också Allan Edwalls visor fyllda med eftertanke och reflektioner i dur och moll. Efter att nu få återuppleva ett nytt album med Dan så gläds jag av att han håller svensk vistradition levande så också hans iakttagelser i samhälle och ute i världen. Låtar att börja med; Nr2 Midsommar, Nr3 Jätten glufs-glufs, Nr4 Kriget, Nr6Under Attack.

Betyg 4 av 5