Rebecca Turner / The New Wrong Way
”ännu en fantastisk sångerska” (hemifrån)
Rebecca Turner är en country / folk singsong- wrigter som har bott i New York och Los Angeles men är numera bosatt i Mapelwood, New Jersey. Hon är inspirerad av Emmylou Harris, Liz Phair men också av Tom Petty. Hon har tidigare släppt två album tidigare Land Of My Baby 2005 och Slowpokes 2009 så nu är det dags igen tio år senare. Hon har en familj och ett arbete som kräver men hon har fortsatt att skriva låtar som nu har resulterat i detta album. Albumet är inspelat tillsammans med sin man och bassisten Scott Anthony i deras hemma studio men sedan reste dom till den berömda ARDENT STUDIO i Memphis. Där färdigställdes albumet med två coverlåtar.
Ännu en fantastisk sångerska som jag tycker påminner lite om Emmylou Harris och lite som Sheryl Crow. Enkelt och okomplicerat men vackert på ett jämnt och lättillgänglig sätt.
Låtar att börja med: nr1 Living Rock, nr2 The Cat That Can Be Alone, nr 4 Water Shoes, nr5 Cassandra och nr8 Sun In My Morning.
Betyg 3,5 av 5
”så gläds jag av att han håller svensk vistradition levande”
Dan Berglunds sjunde album LIV OCH DIKT kom 2024-05-17. Dan är en svensk visdiktare som hållit fast vid svensk vistradition. Hans debutalbum EN JÄRNARBETARES VISOR kom 1975 som fick lysande recensioner. Det andra albumet DAN BERGLUND SJUNGER RUDOLF NILSEN kom 1977. Det tredje albumet DEN STORA MASKERADEN kom1979. Dan är född i Helsingfors men han och hans föräldrar flyttade Kristinehamn. Därefter till Göteborg. Hans skolgång fick ge vika för världslitteraturen och musiken, han skulle bli en ny BOB DYLAN eller LEONARD COHEN. Medverkande; Dan Berglund sång, Henrik - Cederblom – gitarrer, Harald Svensson – piano dragspel tramporgel, Viktor Turegård – bas, Lisen Rylander Löve – tenorsaxofon – Erik Bodin – trummor, Staffan Svensson – trumpet flygelhorn. Bengt Blomgren – gitarr. Dan har skrivit allt själv.
Dan Berglund var för mej en proggare och visdiktare med proletär anda. Efter att ha sett honom ”live” i Kristinehamns Folkets Park 1978 ,tror jag att det var, köpte jag hans album EN JÄRNARBETARES VISOR och DEN STORA MASKERADEN sedan försvann han. Jag tyckte att hans sång lät mycket likt Thorstein Bergman men visorna var betydligt vassare som Cornelis och Fred men också Allan Edwalls visor fyllda med eftertanke och reflektioner i dur och moll. Efter att nu få återuppleva ett nytt album med Dan så gläds jag av att han håller svensk vistradition levande så också hans iakttagelser i samhälle och ute i världen. Låtar att börja med; Nr2 Midsommar, Nr3 Jätten glufs-glufs, Nr4 Kriget, Nr6Under Attack.
Betyg 4 av 5