Bianca De Leon/ Dangerous Endeavor
”med en röst som bara blir bättre med åren” (hemifrån)
Bianca De Leon både författare och sångare som kommer från Austin Texas. Hon har släppt sin femte skiva Dangerous Endeavor. Hon sägs vara en duktig gitarrist som behärskar både ”fingerpicking” och plektrum teknik. Bianca var en gång nära förtrogen de med Townes Van Zandt en känd amerikansk sångare och låtskrivare som släppt över 30 skivor under sin långa karriär. Bianca blandar mörker och ljus i sina låtar om kärlek, förlust, oskyldighet och erfarenheter och det med en röst som bara blir bättre med åren.
Öppningsspåret påminner mig om Dire Straits men hon sjunger likt Tracy Chapman och lite Eliza Gilkyson som båda är lyssningsvärda artister. Dangerous Endeavor är en riktigt bra skiva som dessvärre har en svacka på mitten men tar sig på slutet igen.
Låtar att börja med nr 1 Thorns Of A Different Rose nr 2 Has It Really Come To This nr 3 If You Just Had A Mirror nr 8 Sad Coners Of Her Eyes nr 9 I´m Waiting For A Miracle nr 10 White Freightline nr 11 Dangerous Endeavor
Betyg: 3,5 av 5
”så gläds jag av att han håller svensk vistradition levande”
Dan Berglunds sjunde album LIV OCH DIKT kom 2024-05-17. Dan är en svensk visdiktare som hållit fast vid svensk vistradition. Hans debutalbum EN JÄRNARBETARES VISOR kom 1975 som fick lysande recensioner. Det andra albumet DAN BERGLUND SJUNGER RUDOLF NILSEN kom 1977. Det tredje albumet DEN STORA MASKERADEN kom1979. Dan är född i Helsingfors men han och hans föräldrar flyttade Kristinehamn. Därefter till Göteborg. Hans skolgång fick ge vika för världslitteraturen och musiken, han skulle bli en ny BOB DYLAN eller LEONARD COHEN. Medverkande; Dan Berglund sång, Henrik - Cederblom – gitarrer, Harald Svensson – piano dragspel tramporgel, Viktor Turegård – bas, Lisen Rylander Löve – tenorsaxofon – Erik Bodin – trummor, Staffan Svensson – trumpet flygelhorn. Bengt Blomgren – gitarr. Dan har skrivit allt själv.
Dan Berglund var för mej en proggare och visdiktare med proletär anda. Efter att ha sett honom ”live” i Kristinehamns Folkets Park 1978 ,tror jag att det var, köpte jag hans album EN JÄRNARBETARES VISOR och DEN STORA MASKERADEN sedan försvann han. Jag tyckte att hans sång lät mycket likt Thorstein Bergman men visorna var betydligt vassare som Cornelis och Fred men också Allan Edwalls visor fyllda med eftertanke och reflektioner i dur och moll. Efter att nu få återuppleva ett nytt album med Dan så gläds jag av att han håller svensk vistradition levande så också hans iakttagelser i samhälle och ute i världen. Låtar att börja med; Nr2 Midsommar, Nr3 Jätten glufs-glufs, Nr4 Kriget, Nr6Under Attack.
Betyg 4 av 5